lördag 17 september 2011

Bussbetraktelser

Att sova på en buss är något av det skönaste jag vet. När det är sådär lagom varmt och man känner hur huvudet blir dimmigare och man glider mjukt in i sömn. Huvudet guppar och finner sedan ro mot ryggstödets lutning. När man sedan vaknar så är man lagom mosig med just inget mer för sig än att morna sig i lagom takt. Eller lugnt konstatera att det är en bra bit kvar och låta ögonen slutas igen. Sinnet vilar och jag reser.

Jag har sovit många timmar ombord på olika bussar. En timmes bussfärd till och från skolan i tre år gör sitt.

Något av det värsta dock är när alla premisser är rätt - utom just att det av någon anledning inte är ok att somna just där och då. När man för snart ska av, när det är liite för stor risk att huvudet kommer till ro på någon främlings axel istället för på ryggstödet, eller om man behöver läsa en text för att förbereda sig innan ett prov alternativt skriva en uppsats som har deadline första lektionen. (Jag har erfarenhet från alla exempel..)
Då blir resultatet ett annat. Man rycks till ytan och stirrar yrt genom bussfönstret för att fatta var man är eller varför inte känslan av att vakna med dreglad kind och en stark aning att man sovit lite väl högljutt.. Inte lika skön kan jag säga med gedigen erfarenhet. Inte kombinationen av de två heller. (Tilläggas bör dock att det ju faktiskt inte spelar så stor roll om hundra år och att om man åkt buss nog ofta till samma ställe vet busschauffören vem du är och kan hojta till (läs väcka) dig att "Ska inte du av här?" så fördelarna överväger nackdelarna.)

Summan av kardemumman är i alla fall att jag älskar att dåsa till bussars muller och vaggas till sömns av landsortens kurirer. Det är väl ett arv av något slag så det är till att jag ger det vidare. :)
Det verkar gå rätt så bra än så länge.

måndag 12 september 2011

Mitt hjärta blöder

och jag gråter för en kvinna jag aldrig träffat. Anna Liv. Änka efter Stefan Liv.

Det träffar rätt i hjärtat. Det skulle kunna vara jag.

En blond norrländska, en mörkhårig jönköpingsbo, 30 år gammal. Två söner på 4 och 2 år. Bor på Torpa.

Nu är det inte jag och jag hoppas och ber att det aldrig blir (förrän kanske när vi är gamla och grå bägge två) men det är så nära, känns så nära att jag automatiskt håller Jonatan lite närmre, älskar lite mer, kramar lite hårdare. Vi är tagna bägge två. Det skulle kunna vara vi.

Så mitt hjärta blöder och jag gråter och ber för dem.

Men mött henne har jag.  På promenad med Jonatan mötte vi dem båda en gång för länge sen och jag hejar vagt på honom som jag känner igen så väl men inte kan placera förrän vi nästan gått förbi dem. Jag kommer på vem han är och blir lite generad. Han såg lite undrande ut, men besvarade min nick lika vagt som jag gav den. Sett dem på Ica Maxi har vi också några gånger, en blond och en mörkhårig med två småkillar möter en annan familj som ser likadan ut. Parallellfamiljer.

Men inte längre och mitt hjärta blöder för en kvinna jag nog aldrig kommer träffa. Men blöder gör det likväl.
Note to self - njut av det du har - nu.

måndag 5 september 2011

Att nominera till årets värsting?

Såg detta under dagens surf och måste bara säga - FÖRFÄRLIGT!!!! Trycka in barn (flickor) i såna mallar med diet och missnöjdhet med sitt utseende.. I en barnbok! Riktad till 4-8åringar! Huga! Så. Nu har jag sagt det och tydligen är det många fler som säger som jag, så jag låter det sluta där så länge, men här och här kan man läsa mer om det hele.

Livsfarligt! (Kan inte någon bara råka radera manus till den där boken? Den är ju inte ens utkommen än..)

söndag 21 augusti 2011

Kärleksband

Har tänkt lägga upp en bild på detta länge nu, men här kommer det. Det är ett armband som jag designat och gjort. Köpt alla delar på eBay och längtat paket från Hongkong, Singapore osv. :) Detta är resultatet:
Om det ska förklaras så står det Love där man fäster ihop armbandet, J som i Jonatan, A som i Axel, V som i Vilhelm och M som i Melker. (Som jag rabblat för Vilhelm när han tittade på det idag och övade färger. Alla pärlor var blå efter en stund kan tilläggas. :) Och ett hjärta i mitten för att det är ju mina älsklingar! Och jag tycker så mycket om det, det blev precis som jag hoppats på!

tisdag 9 augusti 2011

Test från mobilen.

Hej hopp här är pojkarna och en orangutang på Borås djurpark. Vad fint det var där.

Tjuvat

Men så fantastiskt att jag bara måste..
kommer härifrån
'Nuff said.

Kvällstoner

"Sen vill jag skriva allt jag sett, så nån förstår,
fast inga toner kan förklara hur jag mår."
                                                                                                     från Under månen - Dans med svåra steg

Herr Winnerbäck, du kommer bra nära i alla fall. Att beskriva mig då vill säga.


Det här var ett yppert val av musik att ackompanjera mitt diskande och fejande ikväll. Mumsigt melankoliskt och melodiskt.

Och detta inlägg innebär ett nytt liv i en slöseg bloggare? Njae, det vet jag inte, livet kommer nog före ett tag till, men så mysigt och mycket och skönt man kan ha det en sommar. Med lilla, mellan och stora bocken Bruse.

Nu väntar kvällsfika och chillande i soffan tror jag nog. Stillheten när di tre sover är ljuvlig. (And don't get me wrong, livligheten när di tre är vakna och på gång är också härlig. Fast ett annat härligt.)

Axel och Melker 7 maj 2011

Over and out.